.

vaknade upp å vill verkligen inte gå till skolan. det är något som vill hålla mig kvar hemma. knske tystnaden, tryggheten å lättnaden att slippa höra alla klaga å tjata..
jag vet att jag pratar en HEL del. men vad ska jag göra åt de ? börja vara tyst..? ni har kännt mig så pass länge att ni vet vem jag är å hur jag gör. jag pratar så att käften fan nästan far ur led innan jag slutar.
men ni säger ju aldrig stopp så hur ska ja då veta att jag måste sluta prata?
det ända alla säger är "jag blir less på ditt prat" "du pratar HELA tiden" "när ska någon annan få prata" å de sä'ger ni när det är försent.. jag måste väl få ut mina tankar å funderingar eller? jag ska nog bli en tystare människa. för allas skull..

trodde du var min vän
min bästa bästa vän
men jag måste haft fel
du har förändrats
du har blivit någon anna
kan jag få tillbaka min gamla vän??

 i´m alone..