.

det känns som om jag bara vandrar runt i cirklar. jag har ingen aning om när jag gått klart, varför jag gör det eller hur jag kom hit.
jag vill inte ha det så här, jag vill nog bara ha dig som min vän. just nu i alla fall. 
jag mår inte bra och vill inte dra ner dig i den grop jag själv gräver.
det känns som om allt gick för fort. jag sa att jag ville fösöka men då plötsligt hände allt på tok för fort.
helt plötsligt hade jag träffat hela familjen och alla vänner viste om det. det var nog en hel del mitt fel. och jag menar det verkligen när jag säger det förlåt.
det var inte så här jag ville ha det egentligen, jag ville att vi skulle ta det lugnt.
varför jag skriver så här är för att jag kan inte säga det till dig, jag kan inte slita ner min namnskylt med spik och allt och bara lämna ett tomt hål inom dig. det kan jag inte göra. du är alldens för underbar för det.
jag vill säga förlåt till dig för att jag har huggit dig i hjärtat en gång och vet inte vad jag vill den här gången. när jag skriver det här så tänker jag på dig, framtiden, det som varit och allt det som jag inte hunnit göra. det jag funderar på att göra och det som jag inte tror att jag vågar göra men som jag egentligen borde.
jag vill säga till dig att jag älskar dig, men du förstår nog inte vad jag menar med det,
jag har lätt att prata med dig och du förstår mig. men det känns som om vi inte vet så mycket om varandra.


jag saknar dig.